Idag fortsatte jag att skriva på en historia jag påbörjade för så länge sedan att jag inte ens minns när det var. Det kändes mycket befriande att skapa något igen. Orden bara flödade och jag hann skriva en hel del innan det oundvikligen nog tog stopp. Det händer ibland. Det jobbiga är att återuppta det igen. Det är därför jag tror att ett författaryrke för mig hade varit mycket svårt. Även om jag älskar att skriva så måste jag tycka om det jag skriver, speciellt då om det är skönlitteratur. Annars kan man lika gärna strunta i det... och då kommer man verkligen ingenvart. Allt det här tar så fasansfullt lång tid. Jag hade släppt en bok/5 år. Men drömma kan man alltid göra.
Jag märker att jag är lite snurrig ikväll, så jag ska nog sluta nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar