tisdag 17 maj 2011

Facebookhatet


Jag läste en gång en artikel på aftonbladet om att människor som använder sig av facebook frekvent mår huvudsakligen dåligt av att läsa alla sina vänners updates. Låt oss säga att du har tagit dig en sovmorgon, och vaknar kl 11. Du går in på facebook. Där har du en låååång lista med uppdateringar från dina vänner om allt dem har hunnit göra medan du låg och sov. Någon har städat hela huset och bakat bröd, någon annan har "checkat in" på stadsbiblioteket och pluggar flitigt, några andra sitter på restaurang och äter lunch efter ett långt träningspass... och du har precis vaknat. Eller så säger vi att du sitter hemma en regnig dag, luspank, och drömmer om att resa bort och leva livet. Du går in på facebook. I din newsfeed ser du att nya bilder har lagts upp av den där gamla klasskamraten du inte har pratat med sedan högstadiet. Bilderna är ifrån hans/hennes roadtrip genom europa, och visar allt ifrån varma stränder till storstadsfester och andra äventyr. Och du sitter hemma i regnet utan pengar.
Det är tillräckligt för att man ska känna sig lite låg. Har ni inte varit med om den känslan än är jag säker på att den kommer. Vi har alla olika knappar, så att säga. Sådant vi är extra känsliga för. Man kan då fråga sig varför man alltid envisas med att gå in på facebook ändå. Jag brukar undvika det på helger när jag jobbar, eftersom jag inte vill se alla mina vänners festbilder. Människan har i allmänhet svårt att glädjas åt andra när man själv inte gläds åt sin egen situation i livet. Facebook tar denna rättighet ifrån oss, eftersom det förväntas av en att man ska kommentera och like'a sina vänners bilder/uppdateringar. Jag gör inte det särskilt ofta, i ren protest. Som kompensation uppdaterar jag min egen väldigt sällan. Därför funkar det. Ta kontroll över ens egen ångest. Åh, vad vi älskar Facebook(?).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar